Ni kanske minns all den där glädjen jag kände och bloggande om igår. Alltså om att bilen (som gud glömde) mirakulöst självläkte och att pappa Rönnberg i och med denna självläkning retsamt enkelt kunde starta bilskrället. Jo. Igår afton var allt onekligen frid och fröjd i detta ärende. Idag är läget annorlunda. Let me tell you why. Bilen startade finfint imorse i det varma garaget. Motorn lät bra och den var behaglig att köra. Hela vägen fram till rödljusen utanför Expolaris. Där dog bilen. Och startade never again. Grattis Mikke. Jag hade precis vunnit högvinsten att stå i morgontrafiken med en bil som inte alls ville ge en hjälpande hand. Som tur var fanns det en hel del människor i omlopp i min närhet och några av dessa var vänliga nog att assistera mig att putta upp bilen på gång- och cykelbanan. Där fick den stå. Länge. I stort sett hela arbetsdagen faktiskt. Sen fick jag ovärderlig hjälp av min kollega och namne att bogsera bilen till Hasses Bilservice. Ni kanske minns den där Hasse som misstänkte tändkasetten eller bränslepumpen från föregående inlägg? Jo, just denne Hasse tittade sedan på bilen och hann också med att meddela mig att det var just pumpen som gått på pumpen. Grattis. Familjen E har just vunnit ännu en onödig utgift såhär alldeles lagom innan jul. Imorgon kommer domen. Jag har faktiskt ingen aning alls om vad kalaset kan gå loss på, men när jag slöGooglade på "byte av bränslepump +Saab" fick jag en hel del blandade bud. Tyvärr verkar det finnas risk för att det blir dyrtdyrt. Jag hoppas verkligen att jag klarar mig under 3,000 kronor, men risken finns tyvärr att det kan svida ännu värre än så. Bilar. I just hate them. Hate.

Trivs du med din bil?