Handla genom att inte handla på En Köpfri Dag!

Buy?

Varje år i november firas En Köpfri Dag (Buy Nothing Day) världen över av miljoner människor som har fått nog av shopping- och konsumtionshets. Det är en internationell fest och samtidigt en kampanj som syftar till att väcka medvetenhet om konsumtionsmönster världen över, och visa på alternativ.

Konceptet är enkelt. Du firar En Köpfri Dag genom att inte köpa något under dessa 24 timmar. Du firar tillsammans med miljontals människor runt om i världen som är engagerade i kampanjen. En dags avståndstagande från köpandet kanske kan verka löjligt enkelt, men det är svårare än vad man tror, framförallt om man vill röra sig i det offentliga rummet, på gator och torg. Jag har själv planerat att testa mig själv och se om jag klarar av det. Hänger du med?

Det finns givetvis mängder av anledningar till att uppmärksamma och stödja kampanjen, men den viktigaste för mig är nog Miljöaspekten, som påvisar nödvändigheten av att vi lägger om våra konsumtionsvanor här i väst eftersom vi håller på att utarma naturen. Vi måste helt enkelt, för jordens och vår egen överlevnads skull, anpassa oss till en mer hållbar ekologisk utveckling.

Två andra oerhört viktiga anledningar är Rättviseaspekten och den etiska aspekten. Rättviseaspekten, om hur vi i västvärlden roffar åt oss en orimligt stor del av kakan på bekostnad av andra människor. Det går inte att försvara att 20% av jordens befolkning förbrukar 86% av jordens resurser. Det är ingenting annat än skamligt. Den etiska aspekten om hur vi, genom att stödja storföretagen, exploaterar tredje världen och fattiga människors billiga arbetskraft i "sweatshops" och stora fabriker med svältlöner och risiga arbetsförhållanden. Jag har sagt det tidigare. Skamligt.


Man kan också se till oss själva som individer och hur uppsnärjda vi är i det ekonomiska systemet; hur vi i samhället idag är reducerade till konsumenter snarare än medborgare, hur mycket av vår tillvaro och vistelse i det offentliga rummet som går ut på att få oss att konsumera, köpa saker. Vilka budskap som säljer varorna, lockande bilder och texter om hur mycket mer lyckade människor vi ska bli. Reklamen spelar på känslor av otillräcklighet och vi luras ständigt till att köpa mermermer. Vi blir om och om igen intalade av reklambudskapen och företagen att vi inte duger, vi behöver justeras med hjälp av fler produkter, fler varor i våra liv.

Men går verkligen lycka, gemenskap och tillfredsställelse att finna i en shoppingbag? Ibland känns det onekligen så. Fast i själva verket kanske det helt enkelt beror på det faktum att man redan är hjärntvättad till den grad att man inte vet bättre? Hur kan man veta om det egentligen är just precis så som är fallet? Det är ju omöjligt.

Här i Sverige och Europa firar vi En Köpfri Dag den sista lördagen i november, 29 november 2008, en knapp månad innan jul och dessutom en dag som brukar sammanfalla med att julkommersen kickar igång på allvar, vilket givetvis har en symbolisk innebörd eftersom julen är den högtid då köphysterin tar sina mest extrema uttryck. Under december månad handlar vi svenskar för inte mindre än 61 miljarder kronor. Jo, jag skrev rätt. Sextioen. Miljarder. Visst låter det fullkomligt absurt? Även andra månader på året konsumeras det rätt så skapligt flitigt. En genomsnittlig månad handlar vi i Sverige faktiskt för så mycket som 48 miljarder. Astronomiska summor. Jag undrar just hur mycket man själv bidrar med... Egentligen vill jag nog helst inte veta. Vad jag dock med säkerhet vet är att jag den 29 november säger "bye buy!"

Hur gör du?


Kommentarer
Postat av: job

Jag inser att det samhällssystem som idag är världsomspännande inte ens rubbas i marginalerna av en illusion av konsumentmakt. Problemet är inte konsumtionen; problemet är produktionen. Att reducera världsproblem till konsumtionsproblem (och därmed till individnivå) är ett lätt sätt för den ägande klassen att slippa ansvar.



PS: vitt på ljusrosa är svårläst

2008-11-26 @ 00:49:07
URL: http://jobjorn.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0