Livstid av Liza Marklund
Min mamma säger...
Detta är en direkt fortsättning på "Nobels testamente" som jag skrivit om tidigare. Annika Bengtzon misstänks för mordbrand i sitt eget hus. En annan kvinna Julia misstänks för mord både på sin man och sin fyraåriga son. Annika kan inte tro på det utan börjar sina egna efterforskningar.
Liza Marklund har ett förhållningssätt. Det finns en idé bakom den parallella skildringen av Annika och Julias kamp för sin oskuld. Det finns en medveten vilja att förklara varför kvinnors liv gestaltar sig som de gör och hur man kan ta hand om skiten...
Det här är en bok för alla som gillar spänning. Få kriminalförfattare har en så knivskarp samhällsanalys som hon har. Dessutom skildrar hon nutidens privatliv på ett trovärdigt sätt. I denna bok så visar hon på att ingenting binder oss på livstid utom föräldraskapet.
Denna bok är mer åt polisromanhållet än de tidigare böckerna av Liza. Boken är svår att släppa och det beror på att jag vill veta hur det går med hela det tungrodda livspusslet som dessa kvinnor utsätts för.
Min kommenter
Jag vet inte riktigt hur jag tänker kommentera detta, men jag kan ju passa på att berätta att alla filmprojekt kring Annika Bengtzon hanteras, på Liza Marklunds begäran, av Colin Nutley. Fram till idag har endast två böcker filmatiserats, "Sprängaren" och "Paradiset", men det verkar tydligen som att fler är på gång. Enligt Helana Bergström planerar Nutleys bolag Sweetwater att satsa stort på de ännu ofilmade romanerna om den företagsamma kvällstidningsreportern. Hon nämner tre titlar: "Den röda vargen, "Nobels testamente" och "Studio sex". Spännande. Själv har jag faktiskt bara sett "Sprängaren". Jag är inte sådär superförtjust i svenska deckare.