Skrivet tisdag 15/1-08 kl 00.37

Okej, jag vet egentligen inte om det här är rätt utväg för mig, men jag känner att jag behöver något som drar mitt fokus från vampyrfajtandet på Facebook. En bekant i min närhet använde sig av denna metod när hon själv försökte ta sig ur sitt Facebook-beroende och enligt rapporter från behandlingshemmet verkar det gå riktigt bra för henne.

Tidigare spenderade jag tid på att hitta fynd och träna upp mittfältare i det ack så underbara och tidsförödande managerspelet Hattrick, men när jag helt utan anledning blev anklagad för fusk och tvingades ändra mina spelrutiner förlorades spelintresset och jag fick söka mig något nytt att förslösa tid som egentligen bör ägnas åt sömn på. Sökandet pågick under lång tid och kroppen hade nog mer eller mindre vant sig vid att slippa dessa fånigheter, men då fann det mig! Det jag utan att jag egentligen vetat det själv letat efter och desperat varit i stort behov av. Jag invigdes i Facebook Vampire-application när min gode vän "Hurlin´Hank" bet mig och fördömde mig till ett evigt liv i mörker med en blodtörst som aldrig går att släcka...

Inledningsvis kändes det töntigt, fånigt, meningslöst och framförallt fullkomligt ointressant... men det skulle snabbt ändras... Victoria Widmark var den vampyr som var högst rankad bland mina vänner och det liksom stack i ögonen att se att någon annan än just jag toppade denna lista. Utan att jag ens lade märke till det egentligen påbörjades min kamp och mitt krig att avancera i rankingen. Det gick fort. Från att ha varit en liten mesig och töntig Vampire Rockstar avancerade jag snabbt till att vara en Vampire Jedi och till att vara högst rankad bland mina vänner. Jag kände vid det här laget ett större sug än någonsin att bita fler och att utöka min armé så att jag fick chans att slåss mot fler vampyrer eller kanske mot Varulvar?

Jag hade precis addat min innebandypolare Micke Magnusson från Stockholm och han hade av Varulv som slog min Vampyr med hästlängder. Återigen kände jag att det var dags för krig. Slaviskt såg jag till att bita mina vänner och att mata andras vampyrer för att kunna få ut mesta möjliga poäng av varje dygn innan dess att Vampyrrankingen sammanräknades. Givetvis skedde detta nattetid. Så en dag var Micke Magnusson passerad och jag kände ett enormt välbefinnande. Nu var jag återigen herre på täppan. Ingen kunde slå min Vampyr.

...men vad skådar då mina blåa ögon?

Finns det en världsranking? Hmm... jag undrar just hur man ligger till på den? blev givetvis den första tanken som slog mig. Jag återfanns inte bland de 1000 främsta på världsrankingen, men jag var inte alls speciellt långt efter. Ett nytt mål sattes - Jag ska in på topp 1000-listan! Slakten fortsatte och jag såg till att hinna fajtas varje natt såväl julaftonsnatten som nyårsafton. Och allt slit gav utdelning, inte alltför långt senare återfanns jag bland de 1000 främsta, men blodtörsten släcktes inte och ivern att bita fler och kriga mot varulvar och zombies avtog inte. Ett nytt mål att nå en placering bland de 500 främsta sattes upp och mina nattliga rutiner fortsatte. Natt efter natt efter natt efter natt efter natt...

Men nu är det över. Idag är en historisk dag - det är dagen då jag, Mikke Ejrevi, överger Vampire-applicationen på Facebook. Mitt mål är nått och jag har en som all time high en placering som den 489:e med flest Vampyrpoäng på Facebook. Jag passade givetvis snabbt på att ordna bildbevis på denna historiska händelse...

Jag är inte det minsta stolt utan det känns nog mest ganska pinsamt... men samtidigt ganska skönt... Tror jag... Nu återstår att se om jag lyckas hålla mig borta från att fajtas den här tiden imorgon natt...
Vill ni hjälpa till? Ät vitlök... massor av vitlök...