Idag var det en dag med främst sociala mål uppsatta. Första stopp var hos farmor och farfar till fru E. Tanken var att vi endast skulle bli bjudna på fika och detta hade vi verkligen försökt förtydliga i den grad att det skulle vara glasklart att vi verkligen inte alls ville ha något annat än fika. En smörgås, kanske någon bulle. Kaffe, mjölk eller saft. Vi var tydliga. Tydliga. Snudd på övertydliga tyckte vi. Men, men, men... Vad händer? Jo, givetvis står det förberedda pajer att ställa in i ugnen när vi anländer. En med skinka och en vegetarisk. Trevligt initiativ? Nja, ni kanske tycker det, men ni som känner mig inser ganska snabbt att det inte alls var ett trevligt initiativ i mina ögon när huvudingrediensen, eller mer eller mindre enda ingrediensen, i den vegetariska pajen var Broccoli. Mums. Inte.

Efter en spännande lunch i sällskap med ingift släkt och broccolipaj bar det av till Söder. Egentligen har jag svårt för att lämna den ingifta släkten utan några kommentarer, men samtidigt känner jag att de kanske gör sig bäst att uppleves och inte att läsas om. Därför lämnar jag det oskrivet. Det finns dock stora hjärtan hos dem allihop. Det bör sägas.

På söder var vi ganska besvikna över shoppingen och speciellt jag blev faktiskt ganska skeptisk. Inte alls kul. Trist. Trist. Trist. Men billigt. Enda utgiften blev en god macka med tillhörande latté på Sandys. Jag tog en macka och E tog en muffins!? Vem trodde att de skulle leva och uppleva ett sådant scenario? Fast nu kommer jag just ihåg att Erika faktiskt inhandlade ett par limiterade sneakers av märket Adidas på Brunogallerian. Inte helt oväntat. De var dock fina och så fort en säljare säger att det är en "limiterad" upplaga är det så gott som klart att det blir ett köp. Nåväl, det var faktiskt jag som visade dem för henne så egentligen ska jag kanske inte ens babbla kring detta?

Under shoppingen ringde fru Ljung upp och meddelade att hon hade hämnat hem lille Axel från förskolan. De återfanns nu i Björns trädgård där det var lek på högsta nivå. Familjen E skyndade givetvis dit och det blev lek för fulla muggar. Innebandy, fotboll, klätterlek, cykelrace, kull, sandlådegrävning, gungning, tågkörning med mera. Riktigt kul för en kille som inte alls gillar att shoppa.

Fantastiska familjen Ljung bjöd sedan hem hela familjen E på middag. Mumsfilibaba. Sander och ett par månader äldre Axel lekte friskt hemma i lägenheten och det skrattades friskt under all lek och bus. Riktigt kul med goda vänner som finns kvar sen tiden i Sthlm. Förhoppningsvis ses vi igen i Skellefteå när Trästocksfestivalen går av stapeln.

Vid 8-tiden var de små "storkillarna" lite trötta så då valde vi att tacka för denna gång och bege oss ut i mörkret och söka en buss som tog oss hem till Sofia och Magnus. Undrligt nog var det jag som hade bäst koll hur vi skulle förflytta oss för att komma rätt. Det brukar i princip ALDRIG vara så...

Strax efter 21 var vi hemma och Sander har precis druckit ur sin vällingflaska. Förhoppningsvis kommer han att somna något tidigare ikväll, men det återstår fortfarande att se om det lyckas. Just nu busar han med Magnus om att lampa och näsa heter precis motsatserna än vad det egentligen gör. Hur roligt som helst tydligen.

Avslutningsvis lite siffror:
Antal steg: 11,900
Antal gånger Sander sagt "Titta, ett flygplan!": 25+
Pengar spenderade på klädinköp: 1,300:- (E=825, S=475, M=0)