Fulblogg om veckans vardagar

Usch. Förlåt mig kära bloggläsare för jag har syndat. Jag har varit en dåligdålig bloggare denna vecka. Visst, bilden på semlorna var fin och den gamla bilden på mig ganska underhållande, men i övrigt har det varit ont om ljuspunkter bland de få ord jag kastat ur mig. Jag ber om ursäkt för det. Sorry. Ave Maria.

Nåväl. I veckan har det hänt och gjorts en del. Kanske inte speciellt mycket mer än vanligt, men ändå en del till filmen om familjen E. Måndagen har dock både jag och fru E förträngt, men det är väl okej? Det är ju faktiskt  jättelänge sedan den passerade revy. Det var nog en alldeles vanlig måndag om vi inte missminner oss alldeles. Tisdagen var fullkomligt galen. På jobbet har jag nog aldrig någonsin varit med om så mycket stök, bök och jobbigheter. Ni som läst bloggen tidigare vet att jag egentligen tycker om mitt jobb riktigt mycket, men just denna dag kändes det i ärlighetens namn ganska långt ifrån bra. Varken vill eller får berätta om vad som hände på detaljnivå, men man kan väl säga att det blev en del myndighetssamtal. Blodvite. Skrik. Svordomar. Jag tror att jag undervisade i ungefär 10 minuter sammanlagt under hela dagen. Lovely? Om dagen var tung var dock kvällen betydligt mycket trevligare. Ett oväntat telefonsamtal från en stark man som har stor makt över min framtida yrkeskarriär var liksom pricken över i:et. Han hade hört talas om mig, läst min CV, fått mer information från de som intervjuade mig och plockade ut mig till Vilja-programmet och slutligen gillat det han hört och läst. Därför kände han att han helt enkelt ville ringa mig och berätta detta. Trevligt initiativ och en oerhörd kick för egot. Nicenice. Tisdagen bjöd också på hockey och en finfin seger för AIK.

Onsdagen var det liksom "lugnet efter stormen" på jobbet med några ytterst små efterskalv. Inget jättestort. Kvällen spenderade fru E på Åhlens klubbkväll innan hon kom hem och bytte av herr E så att denne kunde åka och träna innebandy. Inga köp gjordes dock. Torsdag kväll dömde herr E en långlångjättelång innebandymatch som mer eller mindre aldrig verkade ta slut. Försenad matchstart. Många mål. En del utvisningar. Flera sargbyggen. Sudden Death. 350 kronor. Fantastiska fru E väntade dock uppe när jag kom hem. Alltid trevligt.

Och så fredagen... Idag alltså. Jobbet flöt på utan nämnvärd anmärkning, men när jag skyndat på för att få sluta lite tidigare kom första bakslaget. Bilen vägrade att starta. Hur jag än försökte gick det bara inte. Jag fick skjuts av min kollega för att tanka lite mer bensin eftersom tanken snart var slut. Detta hjälpte inte det minsta. Jag fick sedan skjuts hem och väl hemma insåg vi att dotter S mest troligen haft öroninflammation eftersom det hade runnit ut ena örat. När vi sedan tänkte oss tillbaka till nattens och gårdagsnattens skrikinslag och feber kände vi att ett samtal till vårdcentralen var befogat. Vi fick givetvis order att komma in på undersökning. Såklart. Utan bil och allt. Svärmor kom och plockade upp fru E och dotter. Strax efter att de lämnat Dalgatan fick jag tag på Hasse på Hasses bilservice och denne bad mig titta under huven på bilen som stod och fortfarande står på Kaplanskolans parkering. Om det luktade bränt skulle han kunna hjälpa mig att fixa problemet redan idag. Lovely. Nu var bara frågan hur fasiken jag skulle ta mig dit? Som tur är har vi vänner till grannar som har bil med barnstol på plats och som dessutom är så fantastiskt vänliga att de lånar ut den alldeles omedelbart på stört. Efter lite fönsterskrapande brummade jag iväg med den automatlådade lånebilen. När vi väl kom fram till SAAB:en (Sälj Aset Annars Byt) och öppnade huven luktade det givetvis inte det minsta bränt. Hur gärna jag än ville och hur jag än sniffade runt bland motorblockets komponenter fann jag ingen tillstymmelse till lukt av bränt. Bittert. Hasse meddelade att jag fick bogsera bilen till hans finfina bilservice så skulle han titta till den under veckan som kommer. Jippie. Ingen bil på ett tag med andra ord.

Tro inte att det gick bättre för fru E. Nejnej, dotter S hade, precis som storebror S, för mycket öronvax för att läkaren med säkerhet kunde säga om hon var i behov av penicillin. Hans lösning fick bli att han skrev ut ett recept på penicillin som vi sedan skulle ta ställning till om dottern behövde. Upplevde vi att det blev värre, hade hon feber och verkade ha ont i örat. Alltså. Hallå? Ska vi, lekmän på sin höjd, ställa vår egen diagnos om dottern behöver penicillin? Min gissning är att vi kanske smiter förbi akuten om hon inte känns friskare. Känns inte det lite vettigare än att medicinera lite hejvilt?

Sonen sover nu sött och fru E jobbar på att få vår nattuggla till dotter att göra detsamma. Vi har kämpat med det där att få henne att somna tidigare hela veckan och det har gått sådär. Ömsom vin ömsom vatten. Mest vatten. På den platta dumburken har vi, partymysfredag till ära, givetvis följt Idol. Som vanligt ignorerar vi att se vem som åker ut. Jag håller dock på killen från Malta. Han är faktiskt riktigt duktig. Jag gillar även Johan som jag tror skulle kunna göra musik som jag skulle kunna gilla. De övriga två är också okej. Tjejen, som jag har glömt namnet på just nu, har i mina ögon tappat en del. Tyvärr. Hon var ju riktigt magisk där i början. Nåväl. Idol ska inte få så mycket mer utrymme än såhär här på bloggen. Tror jag.

Sist, men långt ifrån minst. Mikael Renberg är klar för Skellefteå AIK. Trevligt. Långt ifrån oväntat. Jag misstänker att han kommer att klara det riktigt bra i den svartgula tröjan. Personligen tror jag att han kommer att vara oerhört viktig för AIK under slutskedet av seriespelet. Främst vad gäller ledaregenskaperna. Christoffer Norgen, som idag är lagkapten, känns i dagsläget tyvärr som en utfyllnadsspelare som inte alls inger den respekt, hos varken motståndare eller domare, som man kan önska av en lagkapten. Micke Renberg får dock den här respekten oavsett om han har ett C på tröjan eller ej. Viktigt.

Såja. Nu hoppas jag att mina synder är förlåtna. Nu är det helg. 


Kommentarer
Postat av: Thyllan

Förlåten! Fast egentligen har du ingenting att be om förlåtelse för, men jag förlåter dig ändå! Håller med om Mr Renberg. Oavsett om han håller eller inte så är han ledaren som behövs. Han såg rätt nöjd ut på presskonferensen..Det kändes rätt gött att få det svartpåvitt, särskilt efter gårdagen. Mys i adventsljusen!

2008-11-29 @ 00:11:37
URL: http://thyllan.wordpress.com
Postat av: Anna B

Hoppas verkligen att du får mysa i morgon till adventsljusets sken! Om du känner dig frusen är du välkommen till min blogg och se vad jag vill ge till dig! Kram Anna

2008-11-29 @ 21:32:28
URL: http://skrivanne.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0