Sunday is the day of the week between Saturday and Monday.
Dagens premiärmotståndare var Alhem FF och kampen utspelade sig i Kaplanskolans idrottshall. Spännande värre. Slutresultatet blev 2-6 i vår favör. Nicenice fågelbajs. För egen del blev det ett tvättäkta hattrick, ett målpass och en utvisning. Första gången på tre säsonger faktiskt som jag har blivit utvisad. Galet. Under mina fem senaste säsonger har jag faktiskt inte samlat ihop mer än sammanlagt 4 utvisningsminuter. Två av dessa kom alltså idag. Usch, vilken buse jag är. Men nog om det.
Söndagen börjar så smått att närma sig sitt slut och imorgon är det återigen arbete som står på agendan. En extra lång helg var faktiskt en riktigt trevlig upplevelse och jag måste medge att jag avundas dem i min omgivning som alltid har det så. Eventuellt blir det en mindre förändring av mina arbetstider efter jul, men att det skulle innebära en helt ledig dag ställer jag mig dock ytterst tveksam till. Men nästa läsår! Då ni, då ska ni få se att jag baske mig ska jag se till att vara pappaledig på riktigt. 100% ledighet tillsammans med mina underbaraste barn - Världens bästa Sander och Stella! Jag längtar.
Hattrick? Är du kungen på planen eller vaddå?
Jag är 1.72 cm och min "mål" är 55, bara för att få känna hur det känns.
Ja jag vet om att jag är sjuk på ngt sätt. Men just nu vill jag vara sjuk SÅ, alltså jag vill ha ÄS. På ngt sätt känns det bra. Dock så vill jag inte var sjuk på det sättet jag är annars också och som troligtvis starta mitt äs, deprimerad.
Jag har inget problem med att dela med mig om mina tankar, det är bara att fråga på.
Jag vet att det hela med allt låter sjukt. Jag tror att jag en dag kommer säga stop jag vill inte mer, men just nu så vill jag inte säga stop. (Äs inte deprission.) Att äs och deprissionen hör ihop på ett sätt förstår jag också men då jag har vart deprimerad innan utan äs så känns det som att jag skulle kunna ha äs utan deprission. Man vet aldrig^^