Familjen E har gjort det igen. Parasitiserat. Mycket. Det är liksom det vi gör. En aningens skruvad variant av en hobby. Likt parasiter klamrar vi oss fast och livnär oss på vår omgivning. Typ. Kanske inte riktigt så extremt illa som jag nu vill påskina. Förhoppningsvis inte alls riktigt så extremt. Ibland känns det dock lite just precis så. Tack kära vänner och familj som låter oss leva på er. Ni vet nog vilka ni är. Ni som föder oss med såväl fika som mat, tar oss med på äventyr från Turkiet i söder till Haparanda i norr, köper och skickar roliga prylar till oss från andra länder, tar hand om våra barn när vi agerar parasiter på annat håll, bygger ihop IKEA-möbler, tipsar om inredning, leker och roar oss, låter våra barn leka med er och/eller era barn och utövar diverse andra snällheter mot familjen E. Tack. We heart you. Massor.