Om inte speciellt mycket mer än ungefär ganska så precis sju futtiga timmar börjar arbetsåret 2009. Jag är inte direkt laddad. Till skillnad från väldigt många andra, ni i bloggsfären kanske tar åt er?, gillar jag det här med ledighet jättemycket. Givetvis inte på bekostnad av att vara arbetslös. Skulle jag dock vara oförskämt förmögen skulle jag inte alls ha några som helst problem med att vara ledig. Tvärtom. Jag skulle vara ledig med glädje. Tänk så mycket kul man skulle kunna göra. Och tänk så mycket man skulle kunna slappa. Jag gillar båda dessa lägen. Göra. Slappa. Nice.

Nu är jag dock inte det minsta oförskämt förmögen och istället snarare oförmögen att vara ledig. Jag jobbar ju till och med extra på helger every now and then. Pengar. Visst. Och pengar kan onekligen vara bra att ha. Ibland önskar jag dock att mina extra jobb kunde vara mer på natten när övriga i familjen E sov. Jag är ju ändå uppe liksom. Men, men... Det kanske kommer...

I samband med årets första arbetsdag var tanken att även starten på mitt "nya liv" skulle infalla. En veckas sjukdom, en dotters insjuknande ch en utflyttning av morfars lägenhet kom dock mitt i mellan herr E och dennes uppladdning på denna nystart. Frågan är således m jag verkligen orkar ta tag i detta redan imorgon. Eller idag är det ju i sanningens namn. Vad tror du? Jag är smått skeptisk, men hoppas. Och så länge det finns hopp är allt möjligt, eller hur?

Mitt nya liv handlar i grund och botten allra mest om att få ut mer av mig själv. Eller på sätt och vis kanske också lite mindre. Lite mindre herr E helt enkelt. Mindre fett, mindre vakna nätter och mindre slöheter. Jo, jag kan vara ordentligt slö ibland. I hate to break it to you, men så är det. Sorry.

Mindre fett problemet ska jag lösa på det enda vettiga vis jag vet. Genom att räkna points. Tro nu inte att jag är sponsrad av Viktväktarna, men det här med pointsräkning har fungerat rent ut sagt magiskt bra för mig tidigare under åren. Nästan rent ut sagt sjukligt bra. Ojojoj... ni hör väl att jag har makalöst för högt ställda förväntningar på detta? *Gulp*

Mindre vakna nätter är nog en betydligt lättare uppgift att lösa. Det ska väl inte vara omöjligt om man själv liksom ger sig Fantomen på att det ska vara så. Planen är att jag från och med imorgon kväll ska vara i säng innan klockan är 00.00. Till detta vill jag verkligen önska mig ett stort, megastort lycka till. Good luck helt enkelt.

Och nu då? Ja, nu återstår det väl inget annat än att bita i det sura arbetsäpplet och slänga sig i säng (jag ligger dock faktiskt redan till sängs med laptopen i knät), sluta ögonen och se till att ladda riktigt ordentligt inför kommande äventyr i den fantastiska värld som kallas arbetslivet.