Idag var en mycket trevligt dag. Tillsammans med de andra i mitt arbetslag fick jag nämligen vara med och ge våra elever ordentligt med stryk. Riktigt tokmycket stryk faktiskt. Jag menar givetvis inte enligt den gamla hårda skolan. Smisk med linjaler eller något annat hemskt i den stilen. Näe, jag menar i innebandy. Såklart!

Idag var det den sista idrottslektionen för detta läsår och då passade vi på att utmana eleverna i innebandy. Eleverna var rätt så kaxiga inför matchen, men den kaxigheten blev snabbt bortblåst. Personalen tog nämligen ledningen ganska omgående och släppte den sedan aldrig. Efter första perioden var ställningen 3-0 till oss efter två mål av mig själv och ett av "Speilführer" Tage. En klar och betryggande ledning. Vår inhyrda målvakt, min storerbror Johan, hade knappt haft ett enda ingripande efter den första halvan av matchen. Det hade vi verkligen inte väntat oss.

I inledningen av den andra och sista perioden var eleverna övertygade om att de skulle komma igen. De öppnade också starkt och snurrade friskt runt i vår försvarszon. Några mål blev det dock inte. Istället kunde personallaget kontra effektivt och Lars utökade ledningen till 4, och ganska omgående efter det också till 5-0. Stabilt. Efter detta kändes eleverna som ett slaget lag. Eleverna hade några sporadiska anfall, men var endast riktigt nära vid ett enda tillfälle då en elev ryckte förbi, den annars så stabila backen, Ylva och avlossade ett rappt skott mot bortre krysset. En kvalificerad reflexräddning från Jojje såg dock till att nollan stod fast i protokollet. Nice.

Innan den feta damen hade sjungit för sista gången hade vi ökat på ledningen ytterligare och slutsiffrorna skrevs till överlägsna 7-0. Total förnedring. Siffrorna hade helt klart kunnat vara större om inte Emil storspelat i elevernas mål och om inte Micke A bränt så offantligt många lägen. Micke A såg dock ut som Björn Borg så hans insats kan man absolut inte klaga på. De två sista målen gjordes, om jag inte minns alldeles galet, av praktikant Jakob och av Lars. Eleverna var snabba med att be om en returmatch och de elever som inte hade varit med sa att de fasiken skulle vara med och slå oss om de fick en ny chans. Jaja. Hur det blir med den saken återstår att se. Fram tills dess kommer vi dock att vara innebandykungarna på IV.