So, At last a challenge!

Äntligen! Precis som kära fröken Soof, som passat denna utmaning vidare till mig, har också jag suttit ensam i mitt hörn av bloggvärlden och bara väntat och väntat på några roliga frågor att svara på. Jag har faktiskt längtat så illa att jag en gång nästan tänkte fejka att någon vänlig själ i bloggvärlden utmanat mig med lite roliga frågor. Nu slipper jag tack och lov detta - för äntligen har det alltså kommit en utmaning! Först dök den som sagt var upp hos Soof för att sedan skickas vidare till mig. Lovely.

Här kommer svaren... enjoy!


Fem saker i min frys
: Bröd som väntar på att bli rostat (Roast n' toast), oändligt med matlådor, ännu fler kakor och bullar som tydligen aldrig får fikas upp, vegetariska halvfabrikat som sojakorvar, gourmetbullar, cornburgare samt falafel och slutligen sist, men absolut inte minst - glass(!) som vi konstant försöker undvika att vara utan.

Fem saker i min väska: Sebastian Crude Clay hårvax, Bo Dahlboms underbara bok "Sveriges framtid", huvudvärkstabletter i form av både Alvedon och Ipren, DVD-filmen "V" Miniserien och mitt finfina lilla gröna "KonferenceBlok" där jag skriver ner alltalltallt.

Fem saker i min garderob: Eftersom att min garderob, i form av en enkel walk-in-closet, just nu befinner sig i sitt slutskede av att färdigställas finns det i skrivande stund mest verktyg och diverse annat skrot där. En röd och fin skruvdragare från Black & Decker, en fantastisk arbetspall från Hellgrens lvs, en regelkännare som nu lånats otäckt länge från herr Lundström, en snygg, svart och relativt nyinhandlat väst från H&M samt diverse andra kläder där man som exempel, om man vill det, kan nämna en fin brun t-shirt från Imaginary foundation.


Fem saker i min bil
: En relativt stor spade som för längesedan användes till att gräva upp sand till sandlådan, mångamånga egenkomponerade CD-skivor med massvis av bra musik, kvitton och parkeringslappar, tomflaskor och ett par finfina sommarskor från Ben Sherman.


Fem saker i mitt
badrum: En duschkabin med en mängd roliga finesser som exempelvis radio, telefon, massage och ångbastu, en kitschig spegel med guldram, schackmönstrat kakel, omålat tak och just nu fyra Star Warsfigurer från 1977 i originalförpackning.

Fem saker i mitt kylskåp: Baristamjölk som möjliggör tillverkandet av makalöst god latté i vår älskvärda Nespresso, två Marabou chokladkakor - schweizernöt till fru E och digestive till mig, äpplen, hushållsost och tråkigt nog illaluktande salami.

Som sig bör passar jag givetvis även på att skicka denna utmaning vidare till några vänner i bloggvärlden. Lillebror, Syster-Yster, Brorsdöttrarna Panda & Ibbe, Hankster, äsch! Lika bra att jag öser på med utmaningar nu när jag har chansen! Här kommer några fler -  Lovisa, Sälhusets Anna, Rockans mamma Hanna, Sowziie, Skilla, Gurko Evelina och sist men absolut inte minst Magnus från Stockholm Stad! Kom igen nu kära bloggare handsken är kastad!


"Ni tjejer pratar om att föda barn, men ni skulle bara veta hur det är när en kille är riktigt förkyld!"

Prosit!

Jo, jag måste väl kanske motvilligt erkänna att vi killar eventuellt möjligtvis kan ha en lätt tendens till att smådö när vi drabbas av förkylningar. Ni tjejer är nog starkare i detta skede i livet. Så är det nog med största säkerhet , men problemet kvarstår lika fullt. Jag är förkyld och fullkomligt utslagen. Jag är faktiskt så pass förkyld att jag valt att stanna hemma och inte träna innebandy ikväll. Och då mina damer och herrar är jag sjuk. Big time!

Näsan är konstant täppt och samtidigt rinning som Niagarafallen. Halsen är öm, ack så öm, och huvudet dunkar som om jag hade en boom-box, modell större, inopererad under pannbenet. Trots en offensiv painkiller-kur med två Alvedon och en Ipren (den dos som ges till mammor som nyss fött barn!) kvarstår den fruktansvärda huvudvärken. I en betydligt mindre och mer överkomlig smärtnivå, men kvar finns den dock. Aj. Aj. Inte kul alls och den alltsom oftast glada och trevliga pappan i radhuset på Dalgatan förvandlas snabbt till en zombie som helst av allt ligger och slöar i soffan med en halsduk hårthårt virad runt knoppen. Alla som har fru och två barn vet att sånt inte alls uppskattas när det finns saker att montera, leksaker att plocka upp, mat att laga, disk att diska, sopor att tömma och en mängd annat som står betydligt högre upp i prioriteringslistan än att slappa på soffan.

Jag passade dock på att smita lite tidigare från jobbet idag och hann då med en snabb och välbehövlig liten powernap innan fru E och de underbara barnen kom hem från en promenad in till city. Det var nice, oh så nice. Nu är klockan alldeles strax halv 12 och jag siktar på att ligga i sängen inom fem minuter. Ska man tro min kära fru lär jag således sova inom 7 minuter. Jag är tydligen en mästare på att somna snabbt. Vad vet jag? I wouldn't know liksom.

Sömn känns för övrigt som en bristvara just nu. Delvis är det mitt eget fel då jag har en tendens att gå och lägga mig sent, men på senare tid har jag faktiskt skärpt till mig vad gäller detta. Det kan dock fortfarande bli bättre. Men nu är det ett annat problem som medför att sömnen blir lidande. Sander kommer nämligen över till oss varje natt numera. Det har liksom blivit så sedan Stella kom till världen. De senaste dagarna har han kommit över ungefär runt 4-tiden och när han väl har kommit över har han vägrat att somna om. Istället kan han sparka omkring, prata, spela trummor på sänggaveln, peta mig i näsan, i ögonen och hitta på diverse andra hyss. Inte kul alls. Speciellt inte med tanke på att han sedan somnar om någon gång strax efter 5. Då är jag wide awake och rätt så stressad över det faktum att min väckarklocka ringer inom inte alls så lång tid. Galet. Sömnen blir liksom inte så bra efter det som ni kanske kan förstå.

Nåväl, killen är i vilket fall som helst underbar. Det går liksom inte att vara arg på honom... Därför får jag istället försöka gå och lägga mig lite tidigare och på så sätt få den sömn som jag behöver för att fungera. Just nu när jag är förkyld känns det som att jag dessutom behöver några extra timmar. Därför säger jag nu god natt, sov gott och dröm sött...

Retoidi!

Då och då blir jag riktigt uppretad av de få, men oerhört enerverande idioter som ständigt vandrar omkring ibland oss i vardagen. Ibland blir jag inte bara uppretad utan rent ut sagt riktigt förbannad - pissed off! Idioterna syns inte alltid, men likafullt förstör de och sprider smärta och skit runt omkring sig. Konstant. De liksom lever på att jävlas och se andra lida. Parasiter!

Allra värst är det när dessa kräk ger sig på människor jag älskar. Människor som jag mår dåligt av att se fara illa. I dessa stunder känner man sig onekligen maktlös och liten. Jag har svårt att känna hat för personer, men i stuinder som denna ligger den hemska känslan inte sådär långt borta som jag helst av allt vill att den ska vara. Den liksom gror inombords.

Idioter!

Nå, vad säger ni?

Kött är mord!

Personligen har jag varit medveten om detta ganska länge och även gjort min insats gällande detta, men nu börjar fler och fler att vakna i och med att FN föreslår att vi ska äta mindre kött för att dämpa klimatförändringarna. Förslaget var att starta med en köttfri dag i veckan och sedan minska därifrån. Det var i brittiska The Observer som FN:s klimatpanelschef (IPCC), indiern Rajendra Pachauri, lade fram förslaget om en köttfri dag i veckan. För min del är det som sagt inga som helst problem då jag själv är vegetarian sedan 14 år tillbaka.

Pachauri menar att en dietomläggning är viktig för att minska växthusgaserna och andra miljöproblem som hör ihop med uppfödning av boskap och andra djur. Enligt honom ska också en minskad köttkonsumtion snabbt ger resultat för klimatet. "- Det är verkligen det mest tilldragande alternativet. Det är relativt enkelt att ändra sina matvanor i jämförelse med att ändra sina transportmedel.", sa Rajendra Pachauri till The Observer. Pachauri, som redan sen tidigare inte helt otippad är vegetarian, har precis omvalts som ordförande för den klimatpanel som så sent som förra året vann Nobels fredspris tillsammans med USA:s före detta vicepresident Al Gore. Patchauri har lett organisationen sedan 2002.


Så vad säger du? Kan du tänka dig att inleda med en köttfri dag per vecka? ...för att sedan minska därifrån?

Källa: Aftonbladet


På tal om bröllop...

...så fick fru E ett trevligt sms igår. Det kom från våra vänner Peter Lindblom och Lotta Öhman och avslöjade en hemlighet, nämligen att de två helt utan förvarning passat på att gifta sig! Vi misstänker att det skedde på Arlanda, men det är fortfarande lite oklart om så är fallet. Oavsett vilket vill jag passa på att skicka ett stort grattis och mina varmaste lyckönskningar även till detta underbara brudpar. Ni är inte heller annat är helt och fullt lovely!

Nils + Camilla = Sant

Yeah!

Igår var det alltså bröllop som stod på schemat för familjen Ejrevi. Nils Holmberg och Camilla Lundström vigdes under en mysigt charmig ceremoni i en fullsatt Tuvagården. Solen sken ikapp med de glada gästerna, men brudparet var de som sken allra mest. Allt annat vore givetvis otänkbart denna fantastiska dag i deras liv. Under vigseln sjöng min tidigare elev, Amanda Svensson, två finfina låtar och det gjorde hon med bravur. Här nedan kan ni se ett klipp där hon sjunger Sussie Tappers "Visst finns mirakel". I den stora församlingen var knappt ett öga torrt. Vackert så att det förslår...



Som toastmaster hade jag en hel del att pyssla på med, men det var endast trevligt och absolut ingen börda. Det ligger liksom i min natur att stå i centrum och babbla på om allt möjligt. Det blev förmodligen en hel del struntprat som slank ur min mun under kvällen, men garanterat också en del som var tänkvärt, intressant och framförallt roligt. Tror jag.

Till mitt bevismaterial vill jag påpeka att det under kvällens gång ramlade in en hel del finfint beröm för min insats. Att alla dessa fina ord dessutom kom från människor i helt olika åldrar kändes extra bra. Även fru E fick höra från gäster att jag varit duktig. En tjej sa bland annat "Det måste verkligen vara kul att vara gift med honom!". Oh, ja! Det var väl nice? Fru E svarade dock inte sådär värst överförtjust, men sa väl att det var helt okej att vara gift med "roliga" mig. Enligt henne själv hade hon helst velat säga att hon själv faktiskt är ännu roligare! ...och delvis har hon ju rätt. Problemet är bara att hon samtidigt är så rackarns snabb så att hälften av alla som ska lyssna inte hänger med i tempot och därmed inte uppfattar det roliga. Bortsett från detta problem är hon skitrolig. Helt lovely faktiskt. I promise. Men nog om det.

Brudparet var också de alldeles lovely denna kväll. Och att de var nöjda med min insats var liksom allt som räknades. Nils och Camilla är onekligen två fantastiska människor med väldigt stora hjärtan och det är faktiskt helt underbart att de har funnit varandra. Jag önskar dem all lycka och ett långt och lyckligt liv tillsammans.

Vi ska på bröllop, ikväll!

"Is och snö
Aldrig tö
och en lite, höhöhö
Eskimö!"


Citat från den ryske tomten i klassikern Trolltyg i Tomteskogen.


Ny sittpuff på ingång

När min stationära dator för sisådär 6-7 månader sedan drabbades av åkomman "CPU FAN NOT RUNNING" tog det rätt så makalöst lång tid för mig att bota den stackars dumburken. När jag inte kunde sitta i källaren och surfa fick jag istället ligga framför TVn och slösurfa på vår HTPC. För att denna upplevelse skulle bli mer ergonomisk tjuvlånade jag Sanders saccosäck. Onekligen skönt och bekvämt. Tyvärr tog det inte värst lång tid innan kulorna i säcken var alldeles platta, mosade av min mäktiga kroppshydda. Den en gång luftiga, fluffiga, stora och sköna saccosäcken hade plötsligt förvandlats till en svart, platt och livlös påse som inte alls var särskilt bekväm att sitta i. Ajdå.

För att Sander fortfarande skulle kunna sitta hyfsat bekvämt bullade vi därför upp säcken med kuddar. Det fungerade riktigt bra och både far och son använde säcken flitigt i dena nya skepnad. Sonen vid TV-tittande och pappan vid surfande. När pappan i huset sedan utsmyckades med en alldeles egen laptop (tack mamma!) minskades också bruket av sonens säck avsevärt. Att surfa sittandes i soffan öppnade helt nya möjligheter. Mycket nice.

Tyvärr hände då något som medförde att säcken numera bor på återvinningsstationen. En kissolycka. Not cute. Trots ett snabbt ingripande från fru E var säcken bortom all räddning. Tyvärr. Ni som haft kombinationen saccosäck+kissekatt kanske vet vad jag snackar om? De söta små kattdjuren hade en tendens att välja säcken före lådan ibland vilket medförde en stank utan dess like. I detta fall var det något liknande. Som sagt var - not cute.

 Men eftersom att jag redan hade lovat att inhandla en ny säck efter mitt kulmosande kändes det inte alltför hårt att slänga ut skräpet. Den var ju liksom redan förbrukad. Typ. Nu äär dock problemet ett annat. Det börjar liksom att brinna i knutarna litegrann. För någon dag sedan satt nämligen stackars bengeten Sander på golvet framför TVn och sa plötsligt - "Mamma, jag vill ha en säck att sitta i. Jag får så ont i rumpan." Aj, aj, dåligt samvete infann sig relativt omg hos lilla pappa. Nu måste det med andra ord inhandlas en säck asap. Frågan är bara vilken?

Det finns egentligen två huvudspår, men även en outsider som kan vara intressant. Jag antar att jag inte behöver avslöja vilken som är favorit hos fru E, men jag gör det ändå. Det är givetvis den billigaste säcken som heter Zitzack och kommer från MIO. Priset ligger på 695kr för en säck med 200 liter plastkulor.

Billig!

Min favorit är, givetvis en annan och dyrare modell, kommer från Ludde.se och kallas för Bautasäcken. Den rymmer hela 400 liter plastkulor och är en billigare kopia av den mer kända Fat Boy-säcken. Priset för denna finfina sak är 1,295kr. För min del känns det som ett okej pris.

Bauta!

Sist kommer ett alternativ som kanske får ses som en kompromiss. I mina ögon känns det dock som en dålig och dyr kompromiss. Säcken kommer från Europamöbler och heter Euro Bag. Denna säck rymmer 300 liter plastkulor och kostar 1,195kr. Varken kulmängden eller priset känns som en vettig kompromiss för att någon i familjen E skulle vara nöjd. Vilken säck tycker du känns mest intressant?

Blä!


Syskonen Ejrevi

Då och då dyker det upp en och annan, fullkomligt logisk och väl motiverad, pik om att jag borde bjuda på lite fler bilder på våra fantastiska barn. Sander har på senare tid kanske haft en tendens att dyka upp lite oftare på bild än lillasyster Stella, men jag lovar att försöka styra upp en bättring vad gäller detta. Här får ni redan nu på studs en finfin bild på två finfina små korsningar av släkterna Ejrevi och Rönnberg. Enjoy.

Kärlek!

Äntligen börjar det bli sådär mysigt mörkt ute

Myspysigt!

Jo, jag vet att det kanske är fel av mig att heja på det faktum att det blir mörkt rätt snabbt ute dessa dagar. Kanske är det mer "rätt" att istället förbanna realiteten att det nu börjar skymma redan vid 6-tiden och att det också faktiskt blir riktigt, riktigt mörkt framåt kvällskvisten. Mörkret är ju ett synligt tecken på att sommaren och dess ljusa nätter är ett minne blott. De passerade som vanligt förbi i en rasande fart. I ärlighetens namn hann jag knappt med att njuta av de få futtiga dagar som bjöd på något som kunde liknas med värme. Det var få dagar, färre kvällar och nu är de förbi.

Nu står istället hösten, och vintern, den ack så kalla vintern, vid dörren och kanske borde man sörja? Det är ju inte sådär superkul med allt slask som väntar, snöskottningen, de kallaste vinterdagarna då temperaturen går långt under -20, alla de isiga bilrutorna som ska skrapas innan man kan åka till jobbet och sist men inte minst alla kalla morgnar när man helst av allt vill ligga kvar och mysa under täcket, men ändå måste tvinga sig själv att stiga upp, frysa och gå till jobbet. Mörkret som nu glider in över Älvsbacka är ett tecken på att vi snart får uppleva allt detta och kanske borde vi gråta åtminstone litegrann.

Men nej, inte just nu. Iallafall inte på Dalgatan 8b. Nejnej. Här passar vi istället på och myser i mörkret. Äntligen kan vi plocka fram alla tusenmiljoner ljuslyktor jag inhandlat av den söta och trevliga butiksägarinnan i, vad som fru E och svärmor påstår vara, min favoritaffär. Det är mysigt. Jag gillar ju att ha tända ljus och kan nästan tycka att familjen Ejrevi borde rymma lite fler här och var i vårt lilla radhus. Att tända ljus en sommarkväll där solen knappt går ner kan vara trevligt, men aldrig lika stämningsfullt och mysigt som när mörkret infunnit sig utanför fönstret. Så därför - Heja mörkret! Du är välkommen!

Hur känner du inför mörkrets intåg?

Två ganska stora småkillar på "bio"

Bio!

Godis!

Premiär

Jag vet inte om jag har avslöjat det här på bloggen, men ska sanningen fram har jag parallellt med bygget av vår "walk-in-closet" även finslipat en del på det som vi brukar kalla för hemmabio-rummet. Jag har inte direkt gjort åstadkommit några underverk där nere i källaren, men en del finputsning har det faktiskt blivit. Och det är en hel del bättre än vad det var innan jag drog igång. Tyvärr var jag så trögtänkt att jag inte tog några före-bilder innan jag drog igång. Men, men...

Tyvärr är jag inte riktigt klar med min lilla uppfixning riktigt ännu. Det ska dyka upp filmposters på väggen, väggen bakom garderoben ska bli röd (även om det egentligen knappt syns), nya gardiner ska sys, mörkläggande rullgardiner ska inhandlas och moteras och om allt vill sig riktigt väl ska det dessutom läggas in någon typ av heltäckningsmatta. Skulle vara nice.

Trots att allt inte riktigt står klart är det imorgon, lördag, alltså  tänkt att det ska bli premiärvisning. Familjen Eriksson är inbjudna och Sander och Hubert har enats om att premiärfilmen ska vara "Pippi och poliserna". Till filmen har de beställt popcorn, såklart!, lite godis och coca cola. Jag skulle tro att vi försöker skippa colan och istället siktar in oss på Festis. Mest troligen går det lika bra.

Just nu i skrivande stund har jag tyvärr inga bilder på rummet, men jag kanske ska spara dem tills dess att jag känner mig helt klar? Vem vet, jag kanske tom bjuder in till en filmvisning. Sugen?

Boyfriend's Arm Pillow

Det här känns i min bok sådär halverst obehagligt. Det japanska företaget, Kameo Corp, som år 2003 lanserade denna kudde, kallad Boyfriend's Arm Pillow,  kallade det för en kudde för Singelkvinnor: Tanken var helt enkelt att singelkvinnor också skulle ges möjligheten att tryggt ligga och sova på en stadig mans bringa eller arm. Typ.

Personligen vette katten vad jag tycker om det här egentligen. Kanske är det lite mysigt? Kanske lite kusligt? Kanske bara konstigt? Oavsett min åsikt i ärendet sålde man över 1000 kuddar under det första året. Efter första året blev det en liten hype då kanaler och olika nyhetssajter som exempelvis BBC rapporterade om kudden med armen. Detta ledde givetvis till en ökad försäljning som delvis verkar hålla i sig än idag. Galet, I know.

Skulle du själv känna ett sug efter en arm eller bringa att luta huvudet mot finns kudden att tillgå i Rosa, Blått och Grönt. Just nu reas den dessutom ut för fyndpriset $16.95 på följande webshop. Köp vettja!

Mysigt?

Idag återfinns vi (äntligen?) i Norran

Som de flesta av er säkerligen vet föddes lilla Stella Ejrevi redan festivallördagen. Det är ett tag sedan vid det här laget, men trots detta har vi inte dykt upp i tidningen förrän idag. Finfina blev vi också. Eller hur? Även om man kanske kan tycka att det blev lite väl mycket Mikke på bilden. Vi skulle varit lite snabbtänkta och placerat det större barnet i min famn och det mindre hos, delvis skymda, fru E istället för som nu tvärtom.  Men, men... det blev ändå en finfin bild på en finfin familj, tagen av en finfin fotograf en finfin kväll.

Till alla er som saknar papperstidningen bifogar jag här en länk till bilden på Norran.se Enjoy! 


Helena Berggren Design

Sen en tid tillbaka, ganska så precis ungefär tre år sedan, hänger det en bokstav runt halsen på fru E. Bokstaven är ett "S" och det representerar vår son Sander. Denna bokstav i plexiglas köptes utav Helena Berggren Design som då var ett litet och relativt okänd företag. Sedan dess har det hänt en hel del och hennes bokstäver och symboler i plexiglas har fått ganska rejält med press och uppmärksamhet. Kul, det är hon i mina ögon väl värd. 

Senast familjen Ejrevi reste till Stockholm besökte vi Design Helena Berggrens butik och ateljé på Norrbackagatan. Efter besöket hänger det numera ett litet rött hjärta av plexiglas intill bokstaven runt halsen på fru E. Mycket fint. Eventuellt kommer det ytterligare ett "S" någon gång i framtiden...

Till alla som bor i eller besöker 08-land vill jag tipsa om att kika in i butiken på Norrbackagatan. Den är inte speciellt stor, men dock naggande god. Där finns alltid hela kollektionen av plexi- och silversmycken för den som vill uppleva dem live. För oss som bor en bit ifrån huvudstaden och som inte får lyxa till det med en härlig sthlms-weekend inom en rimlig framtid rekommenderar jag istället ett besök i hennes webshop.

Sweet!

Ny bloggdesign?

Som ni säkert vet är det nu ett tag sedan familjen Ejrevi fick tillökning och jag undrar därför om det inte är på tiden att också lilla söta fröken Stella får lysa i min header. Svaret på den funderingen är givetvis Ja, och jag måste således också ta mig i kragen och styra upp en ny bloggdesign.

Frågan är dock om jag kan överge den genomgående rosa dominansen. Vad tycker du?

Snake?

Minns ni det gamla Nokia-spelet Snake? En klassiker här i en något mer spektakulär tappning då ett gäng studenter spelade spelet på ett hus med studentlägenheter. Onekligen en imponerande, häftig och vältajmad insats från deras sida. Enjoy!


Nintendo-smycken

Jag har under en längre tid letat runt efter ett fint halsband alernativt armband att ge till min kära fru E då hon fyller år relativt alldeles strax. Inledningsvis kändes ett fågelarmband från Milajki väldigt aktuellt, men det ändrades efter ett tag och sedan dess har det ganska länge lutat åt att det istället ska bli ett armband från Thomas Sabo. Ni vet ett sånt där armband som man kan köpa nya "charms" till när lusten faller på. Det känns liksom lite enkelt att införskaffa ett sådant armband som liksom kan fungera som en enkel utväg för presenter även i framtiden. Sen är det ju riktigt fint också. Och personligt eftersom man kan komponera ihop det alldeles själv. Superbra på alla sätt och vis helt enkelt.

Igår surfade jag dock in på ett helt nytt spår som kändes makalöst intressant - även om det verkar mer eller mindre omöjligt att få tag på dessa, väldigt extremt limiterade, smycken. Third Project Juno tillverkar nämligen underbara smycken inspirerade av mitt absoluta favorit TV-spel - Nintendo. Här hittar man örhängen som ser ut som handkontroller, halsband och ringar med symboler från The Legend of Zelda och en hel del andra häftigheter. Som den äkta power player jag är kan jag inte annat än medge att det vattnas en aning i mungipan. Och ska sanningen fram har jag faktiskt skickat iväg ett litet e-brev till tillverkaren för att eventuellt få tillbaka ett svar som förklarar hur man, om möjligt, ska agera för att få ett av dessa mästerverk hemskickat till Dalgatan.

Yeah!

Tro det eller ej...

...men idag vände sig Stella från rygg till magen. Fantastiskt! Helt utan tjuvknep som nerförsbacke eller att det skedde i ett arg skrikpanikvrål (hon har typ aldrig sånt tjafs) utan kontroll. Nej, nej.. Det skedde efter febrilt kämpande och den lilla tjejen lyckades efter snurren även dra fram den lilla armen som hamnade under kroppen. En tvättäkta vändning med andra ord. Nice.

Finfint

Efter mitt dagliga besök hos Soof fick jag inspiration att härmas en aning.

Stella, sagolikt snälla och söta Stella. Sander såklart. En soffsovandes fru E som återigen missat slutet på en film. Pussar och kramar i mängder. Mövenpick Maple Walnut. Att jag inte alls påbörjat något tråkigt ViktVäktar-liv. Tradera. Och mera Tradera. Min nya laptop som medfört att min tid online nått astronomiska höjder. Min mamma och pappa, mina syskon och deras respektive och barn. Underbara hela bunten. Faktumet att min syster flyttar hem ganska så precis när som helst. Jag älskar att ha familjen näranära. Svärmor och svärfar. Suveräna svägerskan. Eddahallen. Sander älskar verkligen Eddahallen just nu. IKEA-katalogen - jag måste helt enkelt nämna att den snart dimper ner i en brevlåda nära dig. Enkel huvudräkning. Baristamjölk + Nespresso = Latté = Lovely. Stundande hockeymatcher, trots att de troligen, allt som oftast, kommer att avnjutas från TV-soffan. Premier League och segrar för Blackburn. Looptroop Rockers. Roy Lichtenstein - Save Our Planet, Save Our Water.

Vad är finfint i ditt liv just nu? Berätta.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0